Som ett alternativ till landsvägsbanan för Barncancertrampet ska det även finnas en bana för de som vill köra MTB eller cykelcross. Den banan testade vi i måndags. Resultatet blev en tuff och oerhört vacker runda mestadels i Nackareservatet.
För att få ihop distansen går banan först åt ”fel” håll – mot Älta, Skarpnäck och Bagarmossen – för att sedan återkomma till Hellasgården och sedan bege sig ut mot Erstaviken, Solsidan och slutligen Älgö.
Det är ett par riktigt svettiga backar på banan, och ett par riktigt knixiga nedförskörningar och trånga sektioner där man verkligen måste vara uppmärksam – men i det stora hela är det en makalöst fin runda.
Jag tror att den här banan är ett utmärkt sätt att bli förälskad i Hellas och det omkringliggande Nackareservatet, precis som jag varit under de 15-20 år jag cyklat där. Delar av den här banan är magiskt vackra, verkligen. Bättre än någonting annat jag någonsin cyklat.
Det är en snabb bana, det går verkligen att köra hårt om man vill. Och om man känner sig stark är ett tips att ligga långt fram i starten och verkligen gasa på i första backen, för den kommer skapa luckor. Det kan jag nästan garantera.
Precis som på landsvägsbanan så sker ingen officiell tidtagning, då detta inte är någon tävling utan ett motionslopp. Så tänk på dina medcyklister och glöm inte att du kan möta andra motionärer ute i spåret.